Blurp Balls (ERTL 1991)

Madballs hade levt rövare sedan 1985, grossvågen sköljde över som en tsunami i leksaksvärlden och det hade aldrig varit roligare att samla och kasta groteska bollar. Fler leksakstillverkare hade vaknat till och sket ut en massa fula madballs-kopior då de måste trott att varje unge var efterbliven. Vi snackar en jäkla massa bollar som för det mesta hade dålig kvalitet och vi fick vara glad om vi kunde gissa vad bollen föreställde. Kan det vara en muterad sunkråtta eller en kortisonfylld gammal tant? Det skulle dröja länge innan vi såg ett ljus i tunneln och som en snigel på ögat för alla tvivlare så föddes Blurp Balls runt 1991.
Förutom Rude Ralph från Axlon så var Blurp Balls de bästa Madballs-inspererade bollarna på marknaden, inte bara för att James Groman hade varit och petat i projektet. Min högst personliga åsikt grundar sig på att de är snäppet större än en Madballs, har en action-move, bättre detaljer samt känns förträffligt bra rent fysiskt.
Som bilden visar så är Blurp Ballsen betydligt större, mycket för att det ska finns luft i bollen för att kunna skjuta iväg sin projektil. Materialet är mer gummiaktigt än Madballsen original-skumbollar, även om de senare bollarna är både gjord av gummi och hårdare plast. På bilden ser ni Mondos ena nya Madballs skapelse "Slobulus", den har ungefär samma mått som de gamla Blurpsen.
Trots 26 års slit på dessa underbara skapelser så fungerar deras action-move och kan fortfarande ta ut valfritt barnöga utan större problem. För att förklara närmare så har varje boll ett tema och projektilen de rapar eller kräks ut är unikt för varje bolls tema.
De producerade 8st Blurp Balls totalt och det är helt okej uppfattning att det låter lite. Dock får man inte glömma att flaggskeppet Madballs har endast 16st originalbollar i sitt stall även om många tror att det är fler (nya räknas inte) Att fördjupa sig i 8st fantastiska bollar är bättre än att få 30st halvkassa bollar att leka med.
Blurp Balls egna Catch frase, som det var lag på att ha för varje linje på den tiden. I korta drag: De hulkar, du fångar! Självklart tror jag att ERTL ville producera mer bollar men de var inte bara tvåa på bollen utan det hade blivit dags för att glömma äckelbollar och istället samla på Turtles och Garbage Pail Kids som var rejäla uppstickare i början av 90-talet här i Sverige.
 
Vilka är då de åtta Blurp Ballsen?
 
  • Spittooey Sooey - En redigt ful gris som rapar ut äppelkarts med maskar i
 
  • Tyranosaurus Retch - En fradgdasprutande skräcködla som rapar ut grottmän
 
  • Boney Tossteeth - En fräck döskalle med hål i ögongloberna som rapar ut sina tänder
 
  • Croaky Bugchuck - En läbbig träskgroda som rapar ut stora moffe flugor
 
  • Biff Barfball - En psykiskt ostabil baseballcatcher som rapar ut blodiga basebollar
 
  • Retch-a-rat Tomcat - En mentalt störd katt som rapar små gnagare
 
  • Sharky Skullsquirt - En blodtörstig haj som rapar ut döskallar
 
  • Count have-a-heart - En fruktad vampyr som rapar ut hjärtan
 
 
Här är en MOC där man valt att ha bollen och projektilen inplastade för sig för att skapa en effekt direkt redan i affären. Mycket tilltalande förpackning med en PANG-känsla, att här har du, slit upp den och lek förbövelen. Inga finhandskar på den tiden med varningar att denna projektil kan ta ut små tamdjur i hemmet eller liknande.
Baksidan bjuder på samma fräcka effekt och givetvis att du ska samla eller dö. Bilderna talar om vilka andra bollar som finns, vad de kan rapa ut och vad de heter. Här står det även att "skjut inte direkt i ansiktet" Det fanns ett tänk trots allt! Då gick man direkt och sköt någon för att kolla om det gjorde ont. Dessa är det fan fart i, vilket är roligt.
De italienska MOC:arna är det mer Galne Gunnar-klass på även om de har effekten kvar på kortet. Massa utropstecken tolkar jag som en bra grej typ.
Det är här det börjar bli spännande! Dessa kom senare vid 1993 via ett företag som heter Giochi Preziosi som grundades 1979 som en stor grossist för leksaker. De hade tydligen exklusiva distributionsavtal med internationella leksakstillverkare och valde att döpa om bollarna. Det kan jag tycka är synd, men samma sak hände när Matchbox hade sin version av Socket Poppers i Italien, Con-nec-tors.
Så här ser de ut när man vänder på gummit på insidan där projektilen sitter.
Detta är projektilen som har Blurp Balls loggan synligt på sin peg, den är hårdare i materialet och flyger en bra bit.
Den här skulle behöva bada i sprit och ta en våldtäktsdusch då den är lortig som få men jag tänkte att några närbilder på dessa klenoder kunde pigga upp.
För att vara gjord i början av 90-talet så är dessa otroligt fräsiga med sina detaljer och idérikedom. Okej flugan hade jag kunnat rita men endå.
En av få gånger jag känner att den är rätt äcklig, ser ut som en död padda eller när man har ätit julmat.

 
Detta är en liten linje som lätt blir bortglömd men som har mycket hjärta. Den har en potential och vilja att skapa en sub-kultur i leksaksvärlden. Vidare så är det denna kultur som lever kvar i 30 åriga pojk-mäns inre barm och blommar upp via ett samlande, ett ställningstagande som man delar med likasinnade. Hur mycket jag än älskar Madballs så är Blurp Balls coolare på alla sätt även om de inte kan ta ifrån Madballs råa framtoning.
 
Som vanligt så tar jag avstånd i från sluddriga meningsuppbyggnader och löjliga påståenden som har med detta ämne att göra. Samt att jag är för nykter för att skriva egentligen.
 
/Chris